Därför är det naturligt att vara skeptisk till eldrivna lastbilar

Allt ifrån ånglok till smartphones, historien är full av banbrytande teknik som till en början möttes med förlöjligande eller tvivel. Idag möter eldrivna lastbilar ungefär samma skepsis. Men om historien ger oss vägledning framåt, kan dagens tvivel bara markera ytterligare ett steg på vägen mot utbredd användning.
 

Historien är full av exempel. 1820-talets järnvägspionjärer avfärdades som drömmare; telefonen hånades av Storbritanniens postchef som onödig ("Vi har gott om budpojkar"); och glödlampor, bio och bilar stämplades som "misslyckanden" eller "lyxvaror". [1] Och ändå fortsatte var och en av dem att omforma vår värld.

I modern tid har digitalkameran, smarttelefonen och till och med GPS-tekniken mötts av samma tvivel. Idag inom transportbranschen är batterielektriska lastbilar bara det senaste kapitlet i denna långa tradition av skepticism.

Varför människan är inställd på att oroa sig

Micco Grönholm, lektor i marknadsföring på Handelshögskolan vid Lunds universitet och expert på förändrings- och innovationsprocesser, förklarar att skepticism inte bara är vanligt – det är djupt mänskligt.

– Om våra förfäder hade hoppat på varje ny sak utan att tveka skulle många inte ha överlevt. Samma mekanism finns kvar än i dag – men nu är det ny teknik som utlöser den i stället för okända bär i skogen.

Micco Grönholm räknar upp tre perspektiv som förklarar varför det ofta tar tid för innovationer att få genomslag: det psykologiska, det praktiska och det utvärderande perspektivet.

1. Det psykologiska perspektivet

I grund och botten är skepticism en skyddande mekanism i den mänskliga hjärnan. 

– Våra sinnen är utformade för att hålla oss säkra. Därför föredrar vi ofta det välbekanta framför det nya, även när det nya kanske är bättre, säger Micco Grönholm.

Han lyfter fram tre väldokumenterade kognitiva fördomar. En kognitiv fördom är en systematisk tankefälla som gör att vi omedvetet snedvrider vår uppfattning av verkligheten, vilket leder till irrationella beslut och bedömningar. De här tre kognitiva fördomarna håller innovationer tillbaka: 

• Status quo-fördom – vi föredrar det vi redan kan och vet. Diesellastbilar har funnits i ett sekel – varför skulle vi ändra på det? [1]
• Negativitets-fördom – vi fokuserar mer på risker än på möjligheter. Ett haveri av en elektrisk lastbil kan överskugga hundratals framgångsrika körningar. [2]
• Bekräftelse-fördom – vi söker information som bekräftar det vi redan tror. Detta är särskilt synligt i onlineforum, där skeptiker förstärker varandra och sprider kritisk information [3]

2. Det praktiska perspektivet

Tvivel är inte bara psykologiskt – det är ofta baserat på verkliga, praktiska hinder.

– För att en teknik ska vara attraktiv måste den fungera i det dagliga livet. För eldrivna lastbilar innebär det till exempel en tillförlitlig laddinfrastruktur, säger Micco Grönholm. 

Omställningen håller på att ske. Men, som han påpekar, innovationer beror oftast på hela system – inte bara själva produkten i sig. Fiberoptiskt bredband, till exempel, spreds först när tjänster, nätverk och regelverk anpassades.

Han betonar också vikten av subventioner:

– Sveriges hem-pc-reform i slutet av 1990-talet gjorde datorer tillgängliga för miljontals hushåll. Plötsligt blev Sverige ett av de mest datortäta länderna i världen. Incitament kan radikalt påskynda införandet av ny teknik.

Samma logik gäller för eldrivna lastbilar – subventioner, infrastruktur och stödjande ekosystem kommer att vara avgörande.

3. Det utvärderande perspektivet

Till sist kommer det som Micco Grönholm kallar det utvärderande – eller observatörsperspektivet – den sociala dynamiken kring att ta till sig något.

Innovationer sprider sig i förutsägbara vågor, en process som sociologen Everett Rogers beskrivit som Spridningsteorin (Diffusion of Innovations). Först kommer innovatörerna, sedan de tidiga användarna, följt av den tidiga majoriteten. Det är först när den tidiga majoriteten tar till sig något som den bredare marknaden följer efter; eller den s k sena majoriteten, och slutligen eftersläntrarna.[4]  

– När den tidiga majoriteten har börjat köra eldrivna lastbilar, det är då den stora allmänheten i branschen kommer att tänka: "Jag kanske också borde köpa en", säger Micco Grönholm.

Denna brytpunkt inträffar ofta vid cirka 15-20 % införande av en innovation. Fram till dess är skepticism inte en bugg i systemet – det är en del av processen. Och den här processen tar tid – något som våra hjärnor ofta har svårt att förstå.

– Som Bill Gates en gång uttryckte det: Vi överskattar alltid den förändring som kommer att ske under de kommande två åren och underskattar den förändring som kommer att ske under de kommande tio åren.