Lastvagnar

Många val bland framtidens bränslen

| 5 minuters läsning | 5 minuters läsning
HVO, LNG, Bio-LNG, RME och elektrifiering – med ett brett utbud av alternativa drivmedel är det lätt att bli förvirrad. Vilket alternativ bör man som åkeri investera i? Och vilka är riskerna?
Biogas blir alltmer populärt. I dag finns åtta tankställen runt om i landet, men inom ett par år beräknas de ha ökat till 40.
Biogas blir alltmer populärt. I dag finns åtta tankställen runt om i landet, men inom ett par år beräknas de ha ökat till 40.

En vit cistern syns resa sig högt över marken när Jan Strandhede, presschef på Volvo Lastvagnar, svänger av E6 vid Bäckebol för att tanka den isblå Volvo FH:n. Men det är inte den göteborgska råkylan som har skapat centimetertjocka iskreationer kring pumpslangens fäste. Tanken ska fyllas med Bio-LNG, flytande biogas.
– Eftersom gasen har en temperatur på 130 minusgrader är det inte bra om man kommer i kontakt med den, säger Jan Strandhede samtidigt som han tar på sig ett visir och tjocka brandgula handskar.

Under 2018 lanserades Volvo FH LNG, som kan tankas med både flytande naturgas, LNG, och flytande biogas, Bio-LNG. Väljer man naturgas reduceras koldioxidutsläppen med 20 procent, medan biogas tar bort dem helt. Än så länge står tillgången av biogas i relation till antalet gaslastbilar, och i takt med att fler investerar i tekniken kommer produktionen successivt att öka menar Jan Strandhede. Samtidigt framhåller han att naturgasen spelar en viktig roll eftersom den finns i stora volymer och därmed är en garanti för att det alltid finns bränsle. Men finns det tillräckligt med tankstationer?
– I dag finns det åtta tankställen i landet, men inom ett par år kommer det att ha ökat till uppåt 40 stycken. Det är den enskilt viktigaste faktorn för att åkerierna ska investera i tekniken, säger han.

Men gas är inte det enda alternativet för gröna transporter. När HVO, hydrerade vegetabiliska oljor, slog igenom för ett par år sedan minns Jan Strandhede att han såg det som guds gåva till transportbranschen. Det förnybara bränslet, som kemiskt sett nästan är identiskt med diesel och kan användas i vanliga dieselmotorer, skulle göra det enkelt att nå klimatmålen.

– Men när reduktionsplikten infördes 2018 och den vanliga dieseln började blandas ut med HVO blev den en bristvara i sin outblandade form. Det faktum att omkring 30 procent av all HVO‑produktion i världen går till lilla Sverige gör systemet känsligt. Insikten har ställt branschen vid ett vägskäl; vilket drivmedel ska man satsa på när dieselns bästföredatum närmar sig och HVO inte längre är svaret på världens klimatproblem?

– Det är viktigt att det finns en samsyn mellan politiker, fordonstillverkare och drivmedelsbolag. Flytande gas och el är två sådana energibärare, säger Jan Strandhede.
 

I februari lämnade Volvo Lastvagnar över sina första elektrifierade lastbilar till sina kunder. Till skillnad från LNG, som rekommenderas för fjärrtrafik, ses elektrifieringen än så länge som mest lämpad för mindre lastbilar i stadsdistribution och renhållning. Tekniken minskar inte bara de lokala utsläppen, utan använder också städernas infrastruktur på ett annat sätt.
– Lastbilarna är tysta och kan köras på tider då det inte är någon trängsel. Men allteftersom tekniken utvecklas kommer vi att se eldrift även i andra typer av transporter, säger Jan Strandhede och fortsätter:
– Både elektrifiering och gas innebär en större investering i form av inköp, men däremot behöver åkerierna lägga mindre pengar på drivmedel.

Ett företag som satsar på klimatsmarta transporter är Axfood, som bland annat äger butikskedjorna Willys och Hemköp. För Axfood är ett av hållbarhetsmålen att ha en helt fossilfri fordonsflotta. För att nå dit har företaget inlett en satsning på LNG-teknik. Och sedan 2018 har Axfood bland annat fyra Volvo FH LNG i verksamheten.
– För oss är miljön en enormt viktig fråga och nu arbetar vi för att byta ut vår fordonsflotta till mer hållbara alternativ. Vi väljer LNG-teknik för att metangas både är bra för den globala miljön och genererar låga lokala utsläpp, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tillägger:
– Vi väljer att tanka fordonen med biogas eftersom det är mer miljövänligt än LNG. Det enda vi önskar i framtiden är ett bättre distributionsnät så att man kan köra fordonen i hela landet.

Den rapsbaserade biodieseln RME, rapsmetylester, är ett annat alternativ för mer klimatsmarta transporter. Fördelen är att bränslet reducerar koldioxidutsläppen med 60 procent.

– RME kräver ökad service och är köldkänsligt. Kvaliteten kan variera på ett sätt man inte är van vid, så det är viktigt att ha koll på vem som är leverantör för att det inte ska bli problem, säger Jan Strandhede.

Men vilket bränsle som kommer att bli framtidens vinnare är en fråga utan entydigt svar.
– I framtiden kommer vi att ha en palett med drivmedel. Då behöver man prata med sin återförsäljare om vilket drivmedel som passar bäst för ens egna behov.

HVO
Ett förnybart bränsle som framställs genom vätebehandling av vegetabiliska oljor eller animaliska fetter. Kan användas i alla Volvo Lastvagnars dieselmotorer. HVO minskar koldioxidutsläppen med upp till 90 procent.

RME
Rapsmetylester är en förnybar biodiesel som tillverkas av rapsolja. För att kunna köra på hundra procent RME krävs det att motorn är godkänd för det. Volvo har ett antal certifierade motorer i sitt utbud för både distribution och fjärrtrafik.

EL
El har låg klimatpåverkan och lämpar sig för stadstransporter. Volvo Lastvagnars elektrifierade modeller, FL och FE, har en räckvidd på upp till 30 mil. Tillverkning startar andra halvåret 2019.

LNG & CNG
Metan är den huvudsakliga komponenten i den gas som används som drivmedel, oavsett om gasen används i flytande form (LNG och Bio-LNG) eller komprimerad form (CNG). Naturgas är ett fossilt drivmedel medan biogas är en förnybar gas som framställs genom rötning av organiskt avfall. Man kan blanda natur- och biogas som man vill. Volvo har två modeller för flytande gas: FH och FM, samt en för komprimerad gas: FE.