Lastvagnar
Vad händer om snökedjorna sitter för slappt?
Eleverna vid VFG Utbildning i Asarum står samlade intill skolans Volvo FH12. Läraren Patrik Söderdahl känner på snökedjan och konstaterar att länkarna på däckets ytterkant inte är skadade.
På marken ligger ett tjockt lager snö.
– Här i Blekinge är det en ovanlig syn, menar Patrik Söderdahl. Det brukar bara bli blötsnö, så det gäller att passa på.
Kylan biter friskt i kinderna. Varje andetag följs av ett rökmoln, men eleverna ser obesvärade ut. Här ute är det skolans fem lastbilar som utgör klassrummet. Utbildningen bygger mycket på att lära sig yrket praktiskt, vilket stärks med APL-praktik hos samarbetande åkerier.
– Praktiken är bland det roligaste i hela utbildningen, tycker eleven Evelina Jansson.
Hon har redan ett löfte om anställning. Då lastbilen som väntar på henne i yrkeslivet har manuell växellåda hade hon önskat att skolan kunnat erbjuda ett sådant transmissionsval.
– Tyvärr är det inte ekonomiskt försvarbart för oss att äga en lastbil med manuell växellåda, svarar Patrik Söderdahl. Automatlådorna har tagit över i branschen.
Det är ett exempel på hur tekniken förenklat chaufförernas arbetstillvaro. Men utvecklingen för även med sig ökade krav. Därför sker regelbundet en översyn av studieplanen i nära samarbete med näringslivet. Det gynnar alla.
– Ett företag som erbjuder APL-plats kan forma eleven rakt in i sin verksamhet, säger Patrik Söderdahl.
Han får medhåll av åkeriägaren Trygve Bengtson, som driver Trygve Bengtsons Åkeri AB i Bromölla. De samarbetar med skolan och flera elever som praktiserat på åkeriet har sedan fått anställning där.
– Som åkeriägare är det vår skyldighet att stötta transportutbildningen, säger han.
VFG Utbildning har även nära dialog och samarbete med Volvo Lastvagnar och Finnveden Lastvagnar. Bland annat besöker avgångsklasserna alltid Volvo under en heldag. De får se Volvo Lastvagnars fabrik, Volvos personbilsmuseum samt provköra lastbilar på Volvo Demo Center.
Enligt branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag väntas behovet av vägtransporter i landet öka med 50 procent fram till år 2030. Tillskottet av nya förare är i dag inte i närheten av att följa den utvecklingen. Klass FT15 i Karlshamn har bara nio inskrivna elever men har plats för ytterligare sex.
Eleverna själva har en teori om varför:
– I högstadiet är den här utbildningen okänd, säger eleven Hampus Karlsson.
Klasskamraten Elin Erlandsson delar den åsikten. Hon valde först barn- och fritidsprogrammet, eftersom hon inte fick någon information alls om transportprogrammet.
Sedan hon började på transport har hon engagerat sig i att informera högstadieelever om VFG Utbildning.
– Det har även arrangerats särskilda tjejdagar för att fånga upp fler tjejer som är nyfikna på ett jobb som lastbilsförare, fortsätter klasskamraten Emma Belsing.
Ingen av klassens tre tjejer har ångrat sitt studieval, trots att branschen fortfarande är väldigt mansdominerad.
– Visst händer det att folk gör sig lustiga över att ”lilla jag ska köra en stor lastbil”, berättar Elin Erlandsson. Hur bemöter man en så korkad kommentar?
– På min tid var lastbilsyrket skitigt, tungjobbat och hårt, fortsätter Trygve Bengtson. I dag är allt till det bättre. Min 80-åriga mamma skulle klara av detta, men det finns de vars åsikter sorligt nog lever kvar på stenåldern.
Att sprida kunskapen om yrket har, trots de genomförda insatserna, visat sig vara svårt. När VFG Utbildning bjöd in högstadieskolornas SY-vägledare till ett studiebesök fick de inget gensvar alls.
– Det var en otroligt bra chans som yrkesvägledarna inte tog vara på, säger Patrik Söderdahl.
– Staten och hela åkeribranschen tillsammans måste bli bättre på att lyfta yrkets anseende, menar Trygve Bengtson. Först då kanske högstadieskolornas yrkesvägledare vaknar till och fattar vad det handlar om.
Trygve anser att det ytterst borde ligga i statens intresse att lyfta fram yrket och förarna.
– Jag har 38 egna lastbilar, säger Trygve Bengtson. Varje bil skickar in långt över en miljon kronor per år till staten i form av skatter, arbetsgivaravgifter och förarnas sociala avgifter.
Eleverna i klass FT15 är inte oroade över utvecklingen med automatisering. De är snarare övertygade om att flera moment kräver en förares yrkesskicklighet. Dessutom befinner sig branschen i stadig tillväxt där åkerierna dammsuger yrkesförarskolorna för att rekrytera fler förare. Flera av eleverna har redan erbjudande om anställning som förare med bra lön och villkor när studierna är avslutade.
– Oavsett om jag vill köra grusbil, styckebil eller timmerbil har jag redan jobb att välja mellan, säger Elin Erlandsson. Det känns tryggt.