Volvo Lastvagnar

Sverige

×

Krocktester och simuleringar – konsten att förebygga olyckor

Sedan grundandet 1969 har Volvos haverikommission utrett tusentals trafikolyckor. Genom ett nära samarbete med produktutvecklingssidan har deras lärdomar snabbt fått genomslag, och går igen både i Volvo Lastvagnars tekniska säkerhetslösningar och i den globala spridningen av företagets säkerhetsfilosofi.
Utreder olycksplatsen
Genom att besöka olycksplatsen och noggrant kartlägga detaljer får Haverikommissionen en bild av vad som hände före olyckan och vad som orsakade skadorna.

När Haverikommissionen grundades 1969 var det utifrån behovet av att öka kunskapen om de faktorer som orsakar en trafikolycka. Genom att besöka olycksplatsen och noggrant kartlägga detaljer såsom bromsspår och kollisionstidpunkt samt intervjua polis, förare och sjukvårdspersonal kunde Haverikommissionen få en bild av exakt vad som hade hänt innan olyckan inträffade, och vad som orsakat skadorna.

På den tiden var krocktest det enda sättet att testa hur robust en lastbil var, och med hjälp av Haverikommissionens kunskaper om verkliga trafikolyckor kunde Volvo utveckla det klassiska svenska älgtestet, som i dag är det tuffaste krocktestet för lastbilar i världen. Sedan dess har Haverikommissionen byggt upp en omfattande databas av typolyckor, som i sin tur även använts som underlag i utvecklandet av olika datasimuleringar. Men trots nya tekniska möjligheter att testa olika säkerhetsfunktioner via CAD-teknik och olika simuleringsverktyg har fältarbetet lika stor relevans i dag som det hade 1969.

Säkerheten är en självklarhet för oss.

– Både krocktestet och olyckssimuleringar bygger på vissa standardtyper av trafikolyckor. Problemet är att verklighetens olyckor inte följer någon standard, då ingen olycka är den andra lik. Ute på fältet har vi möjlighet att upptäcka saker, till exempel att vi kanske skyddar föraren så bra mot en viss typ av olycksrelaterade skador att andra skador börjar uppkomma i stället. Efter ett tag börjar vi kunna se en trend åt något håll Det kan leda till att vi ändrar våra krocktester, simuleringar och produktdesignlösningar för att bättre matcha verklighetens nya körbeteenden och infrastruktur, säger Peter Wells, chef för Haverikommissionen. 

På Volvo Lastvagnars designavdelning har den ansvarige chefen Rikard Orell och hans kollegor ett nära samarbete med Peter Wells och hans arbetsteam. Designavdelningen har en central roll i Volvo Lastvagnars produktutveckling, då det är här som hela lösningen konstrueras utifrån specifikationerna de får från olika delar av organisationen.

– Säkerhet är en del av vårt dna och det märks tydligt i hytternas designuttryck, både utvändigt och invändigt. Om vi tar nya Volvo FH som exempel kan vi se att backspeglarna utformats för att uppnå bästa möjliga sikt bakåt, samtidigt som de även bidrar till lastbilens identitet. Inne i hytten är alla hörn rundade för att minska skaderisken vid en krasch och instrumentpanelens rena och enkla design minskar distraktionsmomenten för föraren.

Både Peter Wells och Rikard Orell anser att utvecklingen inom fordons- och transportområdet just nu är inne i en spännande fas. Aktiva säkerhetssystem (som både kan hjälpa föraren genom att varna om en olycka är på väg att inträffa och ta över kontrollen av fordonet om föraren inte hinner reagera i tid) införs av allt fler fordonstillverkare som komplement till de traditionella, så kallade passiva säkerhetssystemen, där säkerhetsbältet och krockkudden är två viktiga inslag. Det pågår även en utveckling av semi-autonoma och helt automatiserade funktioner för att bättre kunna hjälpa föraren, exempelvis genom att begränsa konsekvenserna av trötthet och distraktion.

Krocktest.

 

– Samtidigt handlar det inte bara om ny teknik. Våra trafikmiljöer blir allt mer avancerade och uppkopplade, och i dag inträffar många trafikolyckor i våra städer där antalet fordon, fotgängare och cyklister ständigt ökar. Det finns en gräns för vad vi som fordonstillverkare kan uppnå på egen hand, och det blir allt viktigare att få till en omfattande samverkan mellan olika aktörer, säger Peter Wells.

Säkerhetsbältet är fortfarande den säkerhetsfunktion som räddar flest liv världen över.

Förutom att hämta in och lagra information om olika olyckor och se till så att nya rön snabbt når fram till rätt personer inom Volvo Lastvagnar, har Haverikommissionen även i uppgift att sprida Volvos säkerhetsbudskap på en global arena. Det kan handla om allt från att prata om trafiksäkerhet i olika forum till att inleda samarbeten med forskningsinstitut eller med nyckelpersoner i lokala infrastrukturprojekt för att tillsammans utveckla mer effektiva och säkra transportsystem. 

Peter Wells på en testrigg.

 

En grundförutsättning för att kunna lyckas med detta är att ha djupgående kunskaper om mänskligt beteende. Kännetecknet för ett effektivt säkerhetssystem är att det kompenserar för människans begränsningar. Inom detta område har Volvo Lastvagnar ett särskilt team som jobbar med förarmiljö och mänskliga faktorer och som bland annat utvecklar olika användargränssnitt mellan lastbil och förare.

– I grund och botten handlar det om att kommunicera rätt information vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Föraren måste kunna hålla fokus på vägen och inte störas visuellt eller kognitivt av informationen på instrumentpanelen. Allra helst ska lösningarna vara så bra att de håller globalt. Iphone är ett bra exempel på den här typen av inkluderande design – ett fenomen jag tror kommer att bli allt viktigare i framtiden, säger avdelningschef Frida Ramde.

Hennes team har stor nytta av Haverikommissionens databas. Det hjälper dem att se om ett olycksmönster behöver förebyggas, och att testa och utveckla HMI:er som ska förhindra olika typer av olyckor. Teamets arbete blir i sin tur en viktig input både för Haverikommissionen och Produktdesign, som tar del av deras förslag på nya HMI:er och deras forskning på distraktion och det svåra överföringsmomentet (när kontrollen av fordonet överförs mellan förare och lastbil).

– I och med den storskaliga introduktionen av aktiva säkerhetssystem blir det allt viktigare med kunskaper om de här situationerna. Det är ett spännande område där tekniken just nu utvecklas snabbt. Samtidigt måste lämpligheten hos ett fordons HMI och hur väl det hjälper föraren testas grundligt innan det släpps på marknaden, säger hon. 

Frida Ramde får medhåll av Peter Wells som tror att vi kan komma att se en positiv utveckling inom trafiksäkerhetsområdet i takt med att allt fler aktiva säkerhetsfunktioner introduceras. Samtidigt betonar han att de aktiva systemen ska ses som ett komplement till de passiva systemen, och inte som deras ersättare.

– Inom Haverikommissionen har vi tyvärr kunnat se att det finns en övertro på de aktiva säkerhetssystemen, och att många förare kör utan säkerhetsbälte. Detta trots att säkerhetsbältet fortfarande är den säkerhetsfunktion som räddar flest liv världen över! En dag kanske vi kommer att ha en värld helt utan trafikolyckor, men vi har en bit kvar tills dess. Och fram till den dagen är vårt arbete med att medvetandegöra världen om farorna i trafiken lika viktig som framtagandet av våra tekniska säkerhetslösningar, säger han. 

Lossning vid sågverket.