Lastvagnar

En kamp mot elementen i Lofotens skärgård

Lofotens skärgård i Norge ligger på 68:e breddgraden, norr om polcirkeln. Sommartid är vädret fantastiskt här i midnattssolens land. De mörka vintrarna däremot kan vara extrema, med svår kyla och orkanvindar.
Kör genom Lofotens skärgård.
Lofotens skärgård är otroligt vacker, men kan vara en tuff arbetsmiljö för en lastbilsförare.

Vi befinner oss i Svolvær, en av världens nordligaste städer, där vi ska träffa lastbilsföraren Ken-Marek Vatnfjord. I vanliga fall arbetar han som fjärrtransportförare, men i dag ska han ta oss med på en 120 km lång körning till Reine, längst ut på Lofoten, där han ska hämta fisk. Ken-Marek har kört denna sträcka många gånger tidigare under extrema väderförhållanden och polarnätter. Han oroar sig sällan men tänker däremot alltid på säkerheten, särskilt när vädret är dåligt.

– Jag kan aldrig vara helt säker på att jag kommer att komma hem igen. Mycket kan hända och har också gjort det på några av de värsta vägarna. Vi vidtar alltid försiktighetsåtgärder, speciellt om vi vet att vädret ska bli dåligt, men vi kan inte bara ställa in våra körningar. Vårt jobb är att transportera fisk och andra förnödenheter till samhällena här uppe när alla andra håller sig inomhus, säger Ken-Marek.

Du kan aldrig vara nog försiktig. Det är farligt här.

Ken-Marek lämnar Svolvær och kör västerut på Europaväg 10. Genom den första tunneln måste han köra mitt på vägen, eftersom tunnelväggarna sluttar mycket på sidorna. Han saktar ned efter avfarten mot Henningsvær, en av de mest kända fiskebyarna på Lofoten. Han är väl medveten om att det inträffade en dödsolycka här för en tid sedan då en dansk lastbilsförare tog kurvan för snabbt, körde rakt genom säkerhetsräcket och störtade ned mot havet. Vägen var glashal på olycksdagen och i fallet drog lastbilen med sig 100 meter säkerhetsräcke.

– Släpvagnen lossnade och störtade ned över förarhytten innan den sjönk ned i vattnet. Efter olyckan har de breddat vägen och förstärkt säkerhetsräcket, men du kan aldrig vara nog försiktig. Det är en farlig plats.

Ken-Marek växte upp i Sarpsborg i södra Norge men flyttade norrut när hans mormor i Svolvær blev sjuk. Han sökte jobb på det lokala hotellet och förälskade sig snart i hotellchefen Anne Helen. Även om paret bodde söderut under en tid var Ken-Marek glad att återvända till Svolvær när han blev erbjuden jobbet som fjärrtransportförare.

Det var 2007. I dag bor Ken-Marek, Anne Helen och deras son Kasper i centrala Svolvær, inte långt från terminalen där Ken-Mareks arbetsgivare Thors Varetransport har sin bas.

– Jag skulle faktiskt inte kunna tänka mig att ha ett annat jobb. Många gör det säkert för pengarna, men för mig är det en livsstil. Det är en del av mitt DNA.

Vi anländer till den lilla fiskebyn Reine, en av de vackraste platserna i Lofoten. Här bor 330 personer, varav flertalet arbetar som fiskare eller i fiskfabriken. Här har Ken-Marek har hämtat fisk oräkneliga gånger.

Jag skulle faktiskt inte kunna tänka mig att ha ett annat jobb. Många gör det säkert för pengarna, men för mig är det en livsstil. Det är en del av mitt dna.

– Det går bra att vända en stor lastbil här när du lastar, men på vägen ner finns en del hinder som kan vara svåra att ta sig förbi när väderleken är dålig. Vägen är kurvig och så smal att bara en bil åt gången kan passera. Den saknar säkerhetsräcke och vattnet når ända upp till asfalten. Det räcker med ett litet misstag för att du ska hamna i vattnet.

Ken-Marek berättar att han är glad att företaget han arbetar för har ett nära samarbete med Volvo och förklarar varför hans egen lastbil betyder så mycket för honom.

– Den registrerades samma dag som min son föddes, så den dagen firade vi dubbelt upp.

Just i dag sitter Ken-Marek dock inte bakom sin egen ratt. I stället testkör han en av företagets nya lastbilar – en Volvo FH 540 med nya I-Shift Dual Clutch. Han säger att det är ovant och lite konstigt att inte höra när lastbilen ändrar växel.

 

– Inte ens min personbil har en så bra växellåda. Dessutom verkar lastbilen oerhört kraftfull vilket är viktigt för oss när vädret är dåligt. Den nya tekniken underlättar helt klart arbetet. Den ökar säkerheten och gör att vi kan transportera gods närsomhelst under året.

Vi kör vidare över Gimsøystraumen-bron som är en av Lofotens blåsigaste platser. I dag är det bara en lätt bris, men Ken-Marek har kört över bron i vindhastigheter på över 30 sekundmeter när bron egentligen var stängd för trafik.

– Lastbilen var så tungt lastad att jag bedömde att det skulle gå vägen. Plötsligt blåste vindrutetorkarna upp framför vindrutan, solskyddet lossnade och vinden fick tag i hela lastbilen. Jag var tvungen att styra mot vinden för att hålla kvar lastbilen på bron. Jag var inte direkt rädd, men jag erkänner att jag blev lite oroad. Som tur var gick det bra. Jag kommer aldrig att göra om det, säger han.

Vi har fortfarande en bit kvar till Svolvær och nu börjar det bli mörkt. Den här tiden på året är dagarna korta. Under en hel månad, mellan 7 december och 5 januari, går solen inte upp alls. Då är det polarnatt här uppe i norr.

– Du slappnar aldrig riktigt av under den här tiden på året. Vägarna är oftast smalare, snövallarna högre och det är mörkt dygnet runt. Jag gillar att sitta bakom ratten, men jag är hela tiden på min vakt. Jag har själv sett lastbilar köra in i räcket och välta.

Företaget Ken-Marek arbetar för har en tydlig policy när vädret är riktigt dåligt.

– Jag gillar verkligen min chefs inställning. Det viktigaste är att vi kommer fram säkert. Hur lång tid det tar är av underordnad betydelse. Vi har inte haft några allvarliga olyckor, och Jag tror att det beror på en tydlig företagspolicy och, framför allt, att vi kör bra lastbilar.”

Vi är tillbaka i Svolvær. En lång arbetsdag lider mot sitt slut. Allt gick bra den här gången. Det som återstår för Ken-Marek är att lasta av, parkera lastbilen och småprata lite med kollegerna som fortfarande är i tjänst.

– Det känns alltid skönt att se Svolvær-terminalen igen efter en lång körning. Då vet jag att det inte dröjer länge innan jag får träffa Kasper igen. Han väntar alltid på mig därhemma, säger han.

Vägen:

Europaväg 10, tidigare känd som Kung Olav V:s väg, går från Luleå i Sverige till Å i Norge. Mellan Svolvær och Reine på Lofoten är vägen mycket kurvig och bara fem till sex meter bred. The road is one of Norways 18 national tourist roads.

Lastbilen:

Modell: Volvo FH540, 6x2-dragbil från 2015 med en Krone påhängsvagn.
Utrustning: I-Shift Dual Clutch och Volvo Dynamic Steering.
Motor: 13-liters sexcylindrig dieselmotor på 540 hk – 2 600 Nm.
Transportuppdrag: Lastbilen transporterar fiskprodukter och livsmedel i Lofoten och övriga Norge och tillryggalägger upp till 15 000 mil varje år.