Lastvagnar
Vad krävs för att vätgas ska fungera för tunga transporter? Volvo På Väg gav sig ut på en rundresa med en bränslecellselektrisk Volvo FH Aero för att söka svar hos fyra transportföretag som redan har kommit långt i omställningen.
Resan gick till Dagab i Göteborg, Äktab Transport i Ulricehamn, Alfredsson Transport i Norrköping och LBC Frakt i Karlstad. Där mötte vi tre vd:ar och en fordonschef för att höra om deras syn på vätgasens möjligheter. Längs vägen stannade vi också för att tanka vid Hydris vätgasstation i Väse.
Vi körde en bränslecellseldriven Volvo FH Aero, ett testfordon som tankas med vätgas. I bränslecellen omvandlas vätgasen till elektricitet som driver elmotorerna. Körupplevelsen påminner därför om den i en batterielektrisk lastbil: tyst, mjuk och med snabb respons.
Vätgas kan komplettera el på längre transporter.
Dagab: Rätt teknik för rätt uppdrag
Första stoppet var Dagab, Axfoodkoncernens logistikbolag. Företagets egen fordonsflotta är fossilfri. Omkring hälften av lastbilarna drivs med biogas och cirka 15 procent är batterielektriska.
Krister Kjellström, fordonschef på Dagab, tror inte att en enda teknik kommer att lösa alla transportbehov.
– Framtidens transporter kommer sannolikt att bygga på flera fossilfria tekniker. Vi tror på rätt lösning för rätt uppdrag. Biogas och el är redan viktiga delar av vår verksamhet och nu vill vi vara med och utforska vätgasens möjligheter.
Vätgas kan enligt Krister komplettera el på längre och tyngre uppdrag. Möjligheten att snabbt fylla på mycket energi är en fördel, men den totala kostnaden för att äga och köra lastbilen, TCO, måste också vara konkurrenskraftig.
Finns infrastrukturen och lastbilarna på plats är jag övertygad om att kunderna finns. Då kör vi.
Äktab: Kunderna måste följa med
Resan fortsatte till Äktab Transport i Ulricehamn. Företaget har cirka 130 anställda och 60 egna lastbilar för bland annat distribution, bulk- och fjärrtransporter. Omkring 75 procent av verksamheten är fossilfri.
VD Magnus Nilsson tror på en kombination av el, biogas, vätgas och andra förnybara bränslen. Vätgas kan passa där körsträckorna är långa och laddstoppen svåra att få in i driften.
– Vi tror inte att det finns en enda lösning. Vätgas kan bli ett bra komplement till el och biogas i vissa uppdrag, framför allt vid långa körsträckor eller där infrastrukturen för alternativen saknas.
Men tekniken måste också fungera som affär. Hela kalkylen ska räknas in: fordon, bränsle, service, underhåll och drift. Magnus tror att vissa transportköpare kan acceptera en begränsad merkostnad under introduktionen.
– Kunderna kan vara beredda att betala lite mer för en vätgasdriven transport i början, men merkostnaden måste vara rimlig. Finns infrastrukturen och lastbilarna på plats är jag övertygad om att kunderna finns. Då kör vi.
Om vi kan få fram grön vätgas och en TCO som går ihop är vi med på banan direkt.
Alfredsson Transport: Redo att prova
Nästa stopp var Alfredsson Transport i Norrköping. Familjeföretaget har funnits i närmare 90 år och utför både kortare och långväga transporter i Sverige och Norge, bland annat med 34 meter långa HCT-ekipage. Sedan 2018 har företaget inte köpt någon ny diesellastbil, utan satsat på biogas och el.
VD Erik Alfredsson ser vätgas som nästa möjliga steg, främst för längre och tyngre transporter där batteriernas räckvidd eller vikt kan begränsa uppdraget.
– Där elektrifieringen inte räcker till tror jag att vätgas kan ta vid. Framför allt gäller det tyngre och längre uppdrag där laddinfrastrukturen saknas eller där bilen används så mycket att det är svårt att hinna ladda.
Alfredsson Transport var tidigt ute även med flytande biogas, LBG. När de första lastbilarna togs i drift fanns få tankstationer, men sedan dess har infrastrukturen byggts ut och antalet stationer blivit fler. Erik tror att vätgas kan göra en liknande resa och har redan uppdrag där ett vätgasfordon skulle kunna testas.
– Om vi kan få fram grön vätgas och en TCO som går ihop är vi med på banan direkt.
Ett snabbt stopp för ny energi
Efter Norrköping styrde vi mot Hydris vätgasstation i Väse utanför Karlstad. I samtalen med Krister, Magnus och Erik hade samma frågor återkommit: Hur fungerar tankningen, hur lång tid tar den och hur långt kan lastbilen sedan köra?
På [XX minuter] fyllde vi på [XX kilo] vätgas, vilket gav en beräknad räckvidd på ungefär [XX mil] med den olastade lastbilen.
Den snabba tankningen är en av vätgasens möjliga styrkor. För verksamheter med högt fordonsutnyttjande kan tiden för att fylla på energi vara avgörande. Men det kräver tillförlitlig tillgång till vätgas och stationer på rätt platser.
Vi måste våga ta det första steget – och det är tillsammans vi gör det.
LBC Frakt: Kalkylen måste hålla hela vägen
I Karlstad mötte vi Anders Lööf, VD på LBC Frakt. Lastbilscentralen ägs av 39 åkerier och har omkring 400 fordon. Mer än tio procent av flottan är elektrifierad och bolaget har varit med och byggt upp över tio publika laddstationer. Målet är att vara fossilfritt 2035.
Med många olika transportslag, bland annat skogslogistik och långväga transporter, ser Anders ett behov av att testa flera tekniker.
– Vi tror mycket på elektrifieringen, men den behöver kompletteras. Vätgas kan passa på mer utmanande sträckor, där vi kör långt, i flera skift eller ställer mycket höga krav på fordonen.
För att en investering ska bli möjlig måste hela kalkylen gå ihop. Anders lyfter särskilt fram lastbilens pris, vätgaspriset och tankstationer vid viktiga logistikpunkter och stora depåer.
– Vi vet att lösningen kan vara bra miljömässigt. Nu handlar det om att få en TCO som är ekonomiskt försvarbar och en transport som är konkurrenskraftig.
Redo att prova – om helheten fungerar
Efter fyra kundbesök och en rundresa på cirka [XX mil] var bilden tydlig. Krister, Magnus, Erik och Anders ser inte vätgas som en ersättare för alla andra lösningar, utan som ett komplement. Det stämmer väl överens med Volvo Lastvagnars trevägsstrategi: batterielektriska lastbilar, bränslecellselektriska lastbilar och lastbilar med förbränningsmotorer som drivs med förnybara bränslen. Det handlar om att använda rätt teknik för rätt transportuppdrag.
Samma krav återkom längs vägen. Vätgasen måste vara grön för att ge den klimatnytta som kunderna efterfrågar. Fordon och tankstationer måste finnas på rätt platser och fungera pålitligt. Och inte minst måste kostnadskalkylen gå ihop.
Alla är nyfikna och redo att prova. Men omställningen kan inte drivas av en aktör ensam. Åkerier, transportköpare, lastbilstillverkare, energibolag och myndigheter behöver ta nästa steg tillsammans.
